Skogsbruksplaner

En Skogsbruksplan hjälper skogsägaren med att ta beslut om när åtgärder ska utföras och med vilken metod som är lämplig för utförandet.

Skogsägaren får även en god hjälp med att se när intäkterna kommer från skogen och när kostnaderna uppstår.

Även totalt virkesförråd och tillväxt redovisas i en skogsbruksplan.

De flesta skogsbruksplaner som upprättas i dag redovisar även vilken miljöhänsyn som skogsägaren avser att ta på fastigheten. Man brukar då ange en målklass på bestånden. Detta utgör vanligtvis grunden för ett certifierat skogsbruk.

Normalt upprättas en ny skogsbruksplan vart 10:e år. Dagens skogsbrukplanprogram erbjuder möjlighet att uppdatera skogsbruksplanen med jämna mellanrum inom planperioden. Skogsbruksplanen uppdateras då med utförda åtgärder och en årligt tillväxtberäkning beräknar virkesförrådet.

En Skogsbruksplan upprättad av RickLar Skog upprättas i nära samarbete med aktörer från näringen och i dialog med Skogsägaren.  

Förstärkta Skogsbruksplaner

Bakgrund: Ganska många av Skogsskötselplanerna används som underlag vid värdering/försäljning av fastigheter. Vid dessa tillfälle bör det ställas högre krav på volymsuppskattning på planen. Det brukar dyka upp någon artikel i skogspressen med jämna mellanrum som visar på missnöjet av dåliga taxeringar.

Relaskopet är ett väldigt bra och kostnadseffektivt verktyg för att få fram volymsuppgifter som styr dom skötselmässiga aspekterna på ett skogsinnehav. Tyvärr så är det omöjligt att värdesätta träffsäkerheten på dessa uppgifter, som i många fall är väldigt bra. Det skulle därför i många fall vara önskvärt med någon form av värdemätare på insamlade uppgifter, åtminstone i de volymstyngda bestånden på en fastighet

Generellt så är våra SB-planer något underskattade uppskattningsvis 5-10% på fastighetsnivå. Problemet är att vi ofta har ganska stora avvikelser i riktigt virkestäta bestånd, bestånd med höga stamantal och/eller bestånd med hög frekvens grova träd. Problemet är att det ofta är dessa bestånd som ska realisera köpet och därmed i stora drag är prisbildande. Vi har i dag förmodligen dom mest osäkra volymsuppgifter i de bestånd som ska finansiera köpet.

Metod: Förslaget är att bestånd större än 2 ha i Hkl G2, S1 och S2 med bonitet from T22, G24 och bättre ska inventeras med objektiv cirkelyteinventering. Resultatrapporten från C-yte inventeringen skulle då redovisas under generella kommentarer i planen, där en potentiell köpare kan härleda hur uppgifterna har kommit fram. Det finns möjlighet i dataklaven i dag att koordinatsätta provytorna. Då finns det tom möjlighet för återkoppling av fältuppgifterna. C-yte inventeringen kan redovisas med medelfel. Medelfelet är ju en vedertagen värdemätare för insamlad data, detta gäller ju inte bara i skogliga sammanhang.

Det krävs som regel inte så stora extra arbetsinsatser för att mellan 30-50% av fastighetens totalvolym ska vara cirkelyteinventerad och därmed ha någon form av kvalitetssäkring

Cirkelyteinventering bör inte genomföras i luckiga eller väldigt ojämna bestånd. I dessa bestånd blir medelfelen väldigt stora och då är relaskopet att föredra.

(Tillbaka)